Mjölk ger starka ben!

Att försöka fortsätta äta samma sorts mat i Holland som hemma är en utmaning. Speciellt om man är laktosintolerant. Men annars också...
Spenderade idag ca en timme i mataffären för att försöka få tag i den mat jag ville ha. 15 minuter av dessa spenderas framför müssli- och flinghyllan, innan jag accepterade att det nog faktiskt inte finns någon normal müssli med mindre än 25% socker i. Av utbudet att dömma är holländare väldigt förtjusta i "crunch müssli", dvs sådan där müssli med Start-karaktär. Det är ju visserligen ganska gott med kaksmulor, men kanske inte till frukost och det är väl inte heller sådär vidare nyttigt. Om man inte ville ha sockrade kaksmulor, fanns det hela tre alternativ, varav två såg riktigt goda ut, men även de bestod tyvärr av till mer än 25% socker. Det sista alternativet, som i det närmaste liknande fågelmat blandat med dammiga havregryn (vilket var fömodligen precis vad det var...) passerade dock "sockertestet" och fick följa med hem. Det tog ytterligare 10 minuter att försöka lokalisera lite nötter och russin (som jag inte förstod mig på, utan det fick bli tranbär istället) innan jag kände mig nöjd med müsslinköpen.

15 minuter spenderades även framför bröddisken. Till dess försvar ska sägas att klockan faktiskt var ganska mycket, och det var ganska urplockat, men en generell iaktagelse är att holländskt bröd (i de fall då det inte är av modell kritvit formfranska, vilket det faktiskt inte alltid är!), bara i undantagsfall har en konsistens som föga överstiger luft. Efter att personalen börjat titta VÄLDIGT undrande på mig fick jag til slut nöja mig med ett poröst och luftigt grovt brunt bröd av formfranskemodell.

Något som det däremot finns väldigt gott om i affärerna är olika sorters strössel och choklad- och fruktsmet som är avsedd som smörgåspålägg. En hel hylla i min kvartersaffär är dedikerad till just chokladströssel :)

Sen var det det här med mjölken. Holländarna måste vara det folkslag i världen som dricker mest mjölk, även om man räknar in Finland i jämförelsen! Utöver detta verkar det inte som att de har den minsta aning om att det överhuvudtaget kan finnas något som heter laktosintolerans. Inte en enda låglaktosprodukt så långt ögat når. Och eftersom det är väldigt svårt att hålla sig undan från mjölk i Holland är jag numer storkonsument av Lactrase. Min räddning är att de är VÄLDIGT mycket för sånt som är "biologiskt". Man verkar kunna göra storsäljare av både det ena och det andra genom att helt enkelt sätta dit ordet "Biologiskt" på förpackningen. Och allt som på något sätt kan tolkas som biologisk mat, vilket jag fortfarande inte är övertygad om att det innebär samma sak som vårt "ekologiskt", finns i en mängd former och utföranden. Till min lycka, verkar det som att holländarna verkar anse att sojaprodukter är biologiska. Och därför finns det hyllmeter efter hyllmeter med sojaprodukter. Sojamjölk, sojagrädde, sojayoghurt mm. Så, med andra ord är min huvudsakliga föda och proteinkälla numer sojabaserad. Måste säga, att hur gott det är med sojalatte, så saknar jag verkligen vanlig yoghurt och mjölk.