I say goodbye and you say hello!

Om man uttrycker det snällt skulle man kunna säga att Leiden ville inte att jag skulle lämna landet utan ett "something to remember me about"...

Sista natten bjöd på två brandlarm med obligatorisk utrymmning av huset, pyjamasparty med grannarna på gatan och rökstank i hela huset efteråt.

Tydligen var det två separata bränder, varav den andra startade precis när jag lyckats somna om efter den första.

En sak är säker: Brandlarmet gjorde sitt jobb. Dess volym gjorde att det verkligen inte gick att stanna kvar inomhus.

I morse kom både Anne och Sandra förbi för att säga hej då. Anne tog även med sig min extramadrass som nu ska få bo i hennes gästrum. Och Sandra lovade att ta väl hand om min orkidé som hon adopterade.

Känns väldigt konstigt att åka hem. Längtar verkligen. Längtar efter allt och alla. Familjen, vännerna, lägenheten, kollegorna, svensk mat, att förstå vad de säger på TV... listan kan göras lång. Men även om jag längtar hem så längtar jag samtidigt inte härifrån. Det har haft det jättebra här och kommer även sakna att vara här.

Men, nu är det dags att säga hejdå till Holland - eller i alla fall på återseende - och säga hej hej till Sverige!

Over and out!

Sista natten med gänget

Och så var dagen D här. Sista dagen i Leiden. I alla fall för den här gång. I morgon bär det av hemmåt. Leiden har senaste dagarna visat sig från den allra bästa sidan. Soleb skiner och det är högsommarvärme. Jag och Anne tog en fikapaus ute i solen i eftermiddags.

Har idag lämnat ifrån mig både bilnycklar och cykelnycklar. Packat ihop alla grejer på jobbet, diskat kaffekoppen och ställt den prydligt på skrivbordet i väntan på att jag kommer tillbaka.

Både bil- och cykellös var det alltså bara till att traska hem genom stan ikväll. Stan som förövrigt idag på riktigt börjar fira årets största happening - 3:e oktober! Dvs Leidens egen nationaldag.

Hela stan är upp och ner. I princip alla gator i centrum är avspärrade. Och även vissa kanaler där de lagt ut en massa pråmar som uppenbarligen ska tjäna som dansgolv och ölserveringar.
Urban knitting-föreningen har festligheterna till ära smyckat en bro i stan och gett ett av träden lite kläder.
Överallt har bergochdalbanor, karuseller och fritt fall skruvats ihop på stadens torg och gatorna kantas av chokladhjul och prickskyttebodar. Med andra ord. DET ÄR FEST I STAN!!!

I alla fall jag ignorerade festligheterna bäst jag kunde ikväll. Efter att ha snirklat mig igenom avspärrningarna blev det middag och film hemma hos Sandra. Hon gav mig en jättefin mugg i present. Den ska fo på kontoret i Stockholm. Innan jag åkte till Hollane fick jag en mugg av mina kollegor i Sverige att ha på kontoret i Holland... så nu är cirkeln sluten!

Med anledning av den stora folkfesten har folk varnat mig hela veckan att det kommer vara stört omöjligt att ta sig igenom alla folkmassor med en resväska i morgon på väg till tågstationen. Så på inrådan från alla jag pratat med har jag bokat en taxi till flyplatsen. Hoppas bara att den kan ta sig fram.

Från Herr Eiffel till Pelé

Även idag började vi dagen på ett kaffé i närheten av hotellet. Det här erbjöd en frukost som om möjligt var ännu ett strå vassare än gårdagens, så det får nog bli en repris i morgon bitti också.

Innan vi hämtade upp dagens första cyklar gick förbi den rondell som Jonatan körde ett par varv i i fredags kväll när vi kom... Den har ca 7 utfarter och vi tror att det är ungeför 6-8 filer, men det är lite svårt att avgöra!

Efter att vi hämtat våra cyklar tog vi sikte på Eiffeltornet. På vägen cyklade vi förbi en park med ett roligt konstverk (i alla fall tyckte Annika att det var roligt, Jonatan tyckte att det var ganska fult).

Snart var vi i alla fall framme vi Herr Eiffels berömda torn...

Efter ett tag började Jonatan tycka att det var lite orättvisst att tornet fick vara med på alla korten. Han ville också vara med...

Efter Eiffeltornet strosade vi runt lite i den närliggande parken Champ de Mars och vidare bort i de fina kvarteren som ligger strax nordöst on Champ de Mars. Här hittade vi en riktigt trevlig restaurang som mer än gärna vill ge oss lunch innan vi satte oss på tunnelbanan vid Ecole Militaire för att åka i riktning mot Montemartre och Sacre Coeur. Vi tog tunnelbanan till Abessess, men missade att det fanns en bergbana sista biten, så vi traskade tappert i trapporna istället...

På en av stenpelarna med stans bästa utsikt stod en kille och "lekte" med en fotboll...

På väg ner från från Montemartre gick vi förbi ett litet torg, där det stod gubbe och spelade positiv. Tog man upp kameran för att ta kort ropade han åt en att man inte fick ta kort om man inte samtidigt gav honom pengar!

Efter ett tag började vi bli lite fikasugna. Vi hittade ett ställe med jättefina Cup Cakes :-)

Vi fortsatte bort mot de "gamla" nöjeskvarteren och gick bland annat förbi Moulin Rouge.

När det började närma sig kväll letade vi upp varsin cykel och begav oss hemmåt. På vår väg genom cyklade förbi Parc Monceau på Boulevard de Courcelles. Det måste ha pågått minst 3 stora bröllop inne i parken. Ett gäng utsmyckade limousiner samt en hel massa andra bilar med rosetter på stod parkerade runt omkring i rondellerna och på övergångsställena. Behöver vi påpeka att det rådde lite trafikkaos?

Dagens bonusbilder föreställer två fina mosaiker som Annika hittade på ett par olika byggnader. Den första uppe vid Sacre Coeur, och den andra längs med Bd de Courcelles.

Middag blev det på en trevlig restaurang i närheten av hotellet. Vi satt på trotoaren på restaurangens uteservering och hade första parkett för att spana in "Jonatan's rondell" och alla roliga fransmän och deras minst sagt  franska trafikbeteende :-)

Paris, Paris!

Igår eftermiddag efter jobbet satte vi oss i bilen för att bege oss söderut mot Paris. Tyvärr kom vi iväg ganska sent, så klockan var runt tio innan vi var framme. Vårt hotell heter Les Jardins de la Villa och ligger i de västra delarna av staden. Rummet är otroligt fint och personal är väldigt trevlig.

Efter en god natts sömn var det dags att ta sig an stan. Men var börjar man? Vi tänkte att ett bra ställe att börja på skulle kunna vara "point zero"; dvs det ställe från vilken hela Frankrike börjar, den punkt som alla avstånd i landet räknas. Denna punkt ligger precis framför Notre Dam, så vi satte av i riktning mot den gamla katedralen. Vägen dit var dock rätt lång, och vi började med frukost på ett kaffé på Avenue de la Grande Armée, dvs fortsättningen av Champs Elysées.

Efter frukost traskade vi vidare längs med avenyn in mot stan. Vi gick upp i triumfbågen (ja, "gick"; Hissen var dagen till ära ut funktion) och tittade på utsikten.

Därefter fortsatte vi vidare längs med Champs Elysées mot Place de la Concorde. För alla som inte vet det så är Paris en VÄLDIGT stor stad, så vi beslutade oss för att prova att hyra varsin cykel (sådana där som går under benämningen "Alvedon-cyklar" hemma). Med tanke på det fina vädret så kändes cyklarna som ett mycket mer attraktivt alternativ till att stänga in sig i tunnelbanan.

Med våra nya cyklar begav vi oss förbi Place de la Concorde och vidare mot Louvren. Det var rätt mycket folk, och vi kände inte för att spendera den fina och soliga dagen inomhus, så vi nöjde oss med att titta på ingångspyramiden utanför, innan vi fortsatte en bit längs med Seine och över Pont Neuf till Notre Dam. Så framåt lunchtid kom vi tillslut fram till dagens startpunkt - Point Zero! :-)

Lunch blev det på ett kaffé på Seines södra sida, i Latin-kvarteren. Maten var god, men sämre service får man leta efter. Mätta och belåtna begav vi oss ett par kvarter västerut till Institut de Monde Arabe. Återigen så var vi inte där för att gå in och titta på utställningarna, utan på själva huset. Den södra fasaden består av prismaliknande metalljalusier, som automatiskt reglerar storleken på prismorna beroende på hur stark solen är.

Därefter tog vi oss en titt på Paris smalaste gata och Paris smalaste hus som båda finns i Latinkvarteren. Man skulle kunna säga att vi inte var de ända turisterna i dessa kvarter. Tror inte att det var en enda infödd parisare som flanerade på dessa gator. Det kändes som att varenda restaurang var en turistfälla.

Sedan begav vi oss över tillbaka till norra sidan av Seine igen och några kvarter upp till Centre Pompidou. Centre Pompidoue är ett museum för modern konst. Även här var det dock byggnaden som lockade mest. Det här huset har nämligen allt på utsidan. Hisschakt, ledningar, rör, rulltrappor. Allt finns på utsidan av huset!

På ett av torgen bredvid Centre Pompidou var det ett par gatukonstnärer som målade konsverk på marken. Där fanns också en dam/fontän med roliga skulpturer.

Efter lite fika satte vi oss på cyklarna igen och begav oss hemmåt mot hotellet. Trötta efter dagens bravader var vi bara tvugna att vila oss lite innan vi orkade ta oss ut för att äta middag.

Internationell utflykt

Så, till slut kom Jonatan fram till Leiden sent i går kväll. Det lilla kruxet var bara det faktum att samtliga kontokortsläsare i landet tydligen var ut funktion i går kväll... och man klarar sig inte på en tank bensin hela vägen från Danmark till Leiden. Således fick jag åka och möta honom utanför Utrecht, ca 50 minuter nordöst om Leiden med ett gäng kontanter på fickan och en dunk bensin i baggaget. Så det blev lite senare ankomst till Leiden än planerat, men men, slutet gott allting gott.

Idag började vi dagen med frukost på Bagels and Beans (såklart), innan vi tog tåget till Haag för att titta på landets administrativa huvudstad.

Tydligen var det något som kallades "International Day" i Haag just idag, Detta innebär att många av de annars så stängda och hemliga administrativa byggnaderna och organisationerna dagen till ära öppnar upp för allmänheten. Tydligen var man dock tvungen att boka plats i förväg och det hade tyvär rinte gjort.

Vi gick och tittade lite på stan och gick därefter igenom ambasadkvarteren (Stora hus!!!) och bort till området där de flesta officiella administrativa byggnaderna finns. Planen var att bege oss till World Forum, ett kongresscenter där de idag skulle ha många internationala utställare. Utsällningen visade sig dock vara bland det tråkigaste vi sett, så vi tog språvagnen tillbaka till Haag's centrala delar för att fika lite innan vi tog tåget tillbaka till Leiden.

På det hela taget känns Haag som en väldigt trevlig stad. Förvånansvärt lugn och säker. Om någon tvivlade på att holländarna är ett cyklande folk så kan vi hänvisa till bilden nedan som visar deras motsvarighet till familjebilen Volvo V70 :-)

Den som väntar på nåt gott...

Ikväll kommer Jonatan. Längtar...

Så hur får man tiden att gå en grå septemberlördag i Leiden medan man väntar? Hann inte rikig med allt jag behövde göra igår kväll på jobbet, så jag började dörjade dagen med nån timmes jobb medan jag åt frukost. Men men det var det värt, för nu väntar 4 dagar ledigt :) Ska bli så skönt!

Hann även med att tvätta och städa innan jag begav mig ut på stan för att ladda kontantkortet till mobilen och passa på att ta en sväng förbi Leidens egen "Travel Bookshop". Den har inte blå dörr, och ingen stilig affärsinnhavare, men i övrigt en hel del likheter med dess namne i Notting Hill. Om du är i Leiden och någon gång behöver en reseguidebok, en karta eller något annat pasande till din rese - This is the place! Tilll min lycka hade de även en hel del guideböcker på engelska. Hade känts som en lite väl stor utmaning att skaffa en på holländska. Det blev en bok om Holland och en 10-i-topp bok om Paris... och så en liten brochyr om Leiden. Det är ju visserligen bara 2 veckor kvar tills jag ska åka hem men ändå. Bättre sent än aldrig... I övrigt var det en ganska vanlig lördag i Leiden: Marknad, mycket folk på gågatan och lite smågrått med regnet hängandes i luften.

På väg till Bagels and Beans för att fika med Sandra hittade jag en rolig "skylt" på marken i trotoarbeläggningen. Man undrar ju lite avd denna skylt vill förmedla. Antingen är det förbjudet för hundar att gå just där, eller så är det exakt på den platsen som hundar ska sätta sig för att göra nummer två. Oavsett vilket gäller det att ha ordentlig pli på sin jycke :-)

Hittade ett par roliga affärer precis bredvid hundskylten. Efter lite efterforskningar verkar det som att detta kvarter är någon sorts konstnärskvarter, som går under benämningen "OPEN - Makers aan de markt", vilket betyder något istill med "Tillverkare vid marknaden". Det verkar vara någon sorts sammanslutning av konstnärer, filmare, formgivare, dramatiker och författare som på det ena eller andra sättet vill göra sin konst offentlig.

Här är OPEN makers hemsida: http://www.openmakers.nl/Starx

I en av "butikerna" handlade det om stickning och virkning, och då bland annat "Urban Knitting". Urban Knitting handlar om att smycka den kalla stadsbebyggelsen med stickade verk och göra den lite varmare. Det finns många kända och okända grupper världen över som ägnar sig åt Urban Knitting eller "Knit Grafitti". Gnit Grafitti startades i Houston, Texas 2005 av en grupp som kallade sig för "Knitta Please". Sedan dess har företeelsen stridit sig över världen. På de flesta håll verkar det dock betraktas som skadegörelse... Men personligen tycker jag att det är ganska fint :-) 

Skulle gärna vilja ha en sån cykel som stod utanför!

  

Man kan läsa mer om Knitta Please och Urban Knitting här:
http://en.wikipedia.org/wiki/Knitta_Please

Här kan du se bilder över olika Knitta Please projekt:
http://www.knittaplease.com/home.php

Så, efter en tur på stan och ett par timmar på Bagels and Beans är jag nu tillbaka hemma och fortsätter med väntandet. Men som sagt; den som väntar på nåt gott...

C som i Carneval

Idag var det karnevalstämning på väg hem från jobbet. Förutom att det var långöppet i affärerna kändes det som att hela stan höll på att förbereda sig inför årets stora dag; Den 3 oktober. 3:e oktober kan i det närmaste jämföras med Uppsalas Valborg. 3:e oktober var den dag som Leiden blev fritt från de spanka ockupanterna år 1575. I resten av Holland är det Drottningens födelsedag som är årets stora folkfest, men i Leiden är det den 3:e oktober. Det är en dag när staden bjuder alla invånare på New Herring.

Ps. Vad gäller Drottningens födelsedag, eller "Koninginnedag", så är det Drottning Beatrix officiella födelsedag som firas. Mycket passande den 30 april. Detta trots att Drottningen egentligen fyller år den 31 januari... Men som min kollega uttryckte det häromdagen. Det är mycket trevligare att fira med folkfest på våren när det är soligt och varmt ute, än mitt i vintern när det i regnigt, kallt och blåsigt.

B som i Bryssel

Vi började lördagsmorgonen med en härlig frukost hemma hos Marina. På schemat för dagen stod Belgiens huvudstad Bryssel. Innan det var dags att ge oss av passade Marina på att mata både fiskarna och fåglarna. I vanliga fall är det hennes man som tar hand om det, men han var inte hemma. Behöver det påpekas att hon inte är alltför förtjust?

Hönan som lägger ungefär ett ägg per dag har en kompis i form av en anka. Ankans maka dog tyvärr för några månader sedan, så han är nog lite ledsen, men fin är han i alla fall.

På väg till Bryssel åkte vi och hälsad på Marinas dotter Kim. Kim och hennes man har precis byggt färdigt sitt nya hus och håller nu på som bäst med att fixa invändigt. Det blir otroligt fint. När vi sedan skulle åka därifrån tog oss GPS:en verkligen ut på småvägarna på landet. Kullerstensvägen nedan var tydligen den snabbaste vägen till Bryssel. Märkligt...

Väl i Bryssel var första stoppet för dagen Atomium. Jag hade aldrig hört talas om Atomium tidigare och snacka om att det var en trevlig överraskning. Med tanke på min faschination av att åka upp i saker, var detta himmelriket. Jag har helt klart fått en ny favorit på min åka-upp-i-saker-lista. Atomium är ett 102 meter högt byggnadsverk, som byggdes till världsutställningen i Bryssel 1958, och representerar en järnkristall uppförstorad 165 miljarder gånger. Varje enskild sfär är 18 meter i diameter.

Till den översta sfären åker man hiss. En hiss som på sin tid var världens snabbaste. 5 meter per sekund. Det tar ca 20 sekunder att nå topp-sfären. Här uppe finns, förutom en fantastisk utsikt, en populär restaurang, som man dock måste boka bord till ett bra tag i förväg. De andra sfärerna tar man sig upp till från bottensfären genom en labyrint av trappor och rulltrappor. I de olika sfärerna finns olika temporära och permanenta utställningar. I den högsta av de sfärerna som man tar sig till via labyrintsystemet finns ett café i 50-talsstil.

Som sagt tidigare - det mesta i Belgien handlar om choklad! Och Bryssel är inget undantag. Vi tog tunnelbanan från Atomium in till centrala Brussel. Första anhalten var "Grote Markt" eller Grand Place". Grote Markt kantas av en massa gamla vackra medeltidsbyggnader. Och i bottenvåningarna finns mängder med chokladaffärer. Alla kända belgiska chokladtillverkare är representerade. Men enligt marina är det Neuhaus som är den absolut bästa! Självklart blev det en del choklad inköpt. Och jag är nog benägen att hålla med henne. Neuhaus... Mmmm... Kan verkligen rekommendera deras "Star"-collection. Något utöver det vanliga, och inte likt några andra praliner jag ätit tidigare.

Belgien är ju också hemland åt Tintin. Och en rolig detalj är att det runt omkring i stan finns Tintin-motiv målade på husväggarna. 

Och självklart finns det även en Tintin-affär med en massa roliga och fina Tintin grejer i.

Är man in Bryssel måste man ju även ta en titt på Mannekken Pis. Statyn som är en fontän föreställer en liten pojke som kissar i en brunn. Mannekken Pis är känd bland brysselborna som stadens äldsta invånare. Vid högtidliga tillfällen kläs Mannekken Pis ut i olika dräkter; Allt från landslagskläder till tomteluva. Vi hade tur - även idag hade han fått kläder på sig :)

Därefter gick vi till en av världens äldsta gallerier, "Galeries Royales St-Huberg" eller "Koninklijke Sint-Hubertusgalerijen". Gallerian grundades 1847 och idag finns här en massa små fina butiker. 

Trötta men nöjda tog vi sedan tunnelbanan tillbaka till Atomium för att äta middag på en italiensk restaurang innan det var dags att bege sig hemmåt. Medan vi satt och åt tittade solen fram bakom de tunga regnmolnen som hängt över staden hela dagen...